Medicinsk invaliditet

Trafikskada? Testa din rätt till ersättning på 3 minuter!

Trafikskada - Missnöjd med försäkringsbolagets beslut? Få hjälp - klicka här!

Få juridisk experthjälp gällande medicinsk invaliditet. Vid trafikskada är våra tjänster vanligtvis kostnadsfria, gratis då trafikförsäkringen ersätter ett juridiskt ombud. Ersättning för medicinsk invaliditet kan vara svår att beräkna. Vill du få hjälp direkt, klicka här!

Nedan finner du en sammanställning av de viktigaste gällande medicinsk invaliditet.

Du kan klicka på en rubrik så kommer du till stycket:

• Vad är medicinsk invaliditet?
• Vad är lyte och men?
• När bedöms medicinsk invaliditet?
• Hur bedöms medicinsk invaliditet?
• Rätt ersättning för medicinsk invaliditet vid trafikskada?
• Vad kan man göra om man inte är nöjd med bedömningen av den medicinska invaliditeten?
• Hur går omprövning av medicinsk invaliditet till?
• Enligt vilka tabeller bedöms medicinsk invaliditet?
• Några ärenden
• Tabell Nackdistorsioner (WAD) medicinsk invaliditet

Vad är medicinsk invaliditet?

Termen medicinsk invaliditet definierar en skada som är permanent, oavsett om det rör sig om fysiska eller psykiska besvär. Skador som kan drabba en individ är bland annat ärr, försämring av den kognitiva förmågan och förlust av lemmar.  ”Ett tillstånd med bestående nedsättning av den fysiska eller psykiska kroppsfunktionen utan hänsyn till yrke och fritidsintressen”

När det gäller skador som är synbara som till exempel förlust av lem kan man anse det som att en person drabbats av medicinsk invaliditet. Nedsatt hörsel, syn eller luktsinne kan också drabba individer efter en olyckshändelse, detta är kan också bedömmas som medicinsk invaliditet.  Svårigheter att röra sig eller svåra smärtor livet ut kan täckas av en personförsäkring. Man kan få talfel, problem med minnet eller svårt att koncentrera sig. Svårighet att utföra fritidsverksamheter eller få en nedsättning av förmåga när det gäller att utföra vissa hobbyverksamheter faller också in här. Vissa fritidsintressen som kunnat bedrivas tidigare kanske är omöjliga på grund av en eventuell invaliditet.

Här är det upp till försäkringsbolagens rådgivare att tillsammans med utredarna fastställa graden på invaliditeten.

Kravet för att få en skada godkänd är att det ska ha skett plötsligt och vid en oförutsedd händelse. Ett samband ska kunna visas mellan den medicinska invaliditeten och skadan. Bevisbördan ligger hos den skadade där denna ska kunna visa vilket samband besvären och olyckshändelsen har gemensamt. Därför är det av stor vikt att söka vård direkt vid en olyckshändelse, då försäkringsbolagen ofta vill se journaler vid en utredning av skadeanmälan.

Vissa skador för med sig psykiska besvär, något som kan stanna hos en person livet ut. Vid invaliditet och exempelvis sexuella skador bör man ta till beaktning de psykiska symptom som kan drabba en individ. Invaliditeten räknas som 30 procent om man förlorat den sexuella förmågan på grund av skador på bäcken eller rygg bland annat.

Vad är lyte och men?

Lyte innebär ett fel på kroppen, en skada som kan ses av personer runtomkring. Det kan exempelvis handla om ärr på kroppen, att någon haltar eller förlust av kroppsdelar som ben, fot, öga eller arm. Med andra ord kan man säga att lyte täcker de skador som orsakats av en olyckshändelse där det uppstått ett permanent och synbart fel på kroppen.

Med men menar man en nedsatt förmåga efter en skada, en funktion på kroppen som tidigare fungerat. En person kan tappa eller få nedsättning av lukt, hörsel, smak och syn. Hit hör även smärtor vid rörelse eller svårighet att kunna röra sig. Nedsättning av den skadedrabbades kognitiva förmåga anses vara men. Dessa kan vara svårigheter att koncentrera sig efter en skada eller minnessvårigheter. Även bestående psykiska besvär kan ske under en skadehändelse som faller under men.

En personskada är något som drabbat en försäkringstagare i samband med en olyckshändelse. Det krävs fastställandet av just en personskada innan man kan gå vidare i nästa steg, vilket innebär fastställandet och utbetalandet av ersättning. Skadeståndslagen definierar inte termen personskada, dit kan man inte vända sig om man är osäker. Man kan enkelt säga att begreppet personskada innebär fysiska eller psykiska besvär som en individ drabbas av i följd av en skadehändelse som uppstått plötsligt.

Det finns flera delar i en personförsäkring som täcker olika tidsaspekter att ta hänsyn till. Lyte och men är den del i en personförsäkring som ersätter en permanent skada som en person drabbats av och kommer lida av livet ut.

Försäkringsbolaget gör en bedömning kring vilket lidande och obehag en försäkringstagare har drabbats av eller kommer fortsätta drabbas av i framtiden under det som kallas invaliditetstiden. En invaliditetstid innebär den tid som en person lider av bestående men.

För att få rätt till en ersättning krävs det självfallet att man har tecknat en personförsäkring innan en skadehändelse råkat ske under plötsliga och oförutsedda händelser.

Man pratar om både permanenta såväl som fysiska skador vid bestående men. Skador kan uppstå i samband med arbetet, på fritiden eller till och med hemma då man exempelvis sköter om huset eller trädgården och råkar ut för en olyckshändelse.En person kan snubbla på stenar och få bestående ärr, detta räknas som en personskada. Om ärret kvarstår är detta en permanent skada.

På ett försäkringsbolag jobbar det medicinska rådgivare, dessa är oftast läkare som har stor erfarenhet och utbildning inom försäkringsmedicin. Utredarna tar hjälp av dessa rådgivare vid en skada för att fastställa invaliditetsgrad. Storlek på ersättning av lyte och men kan inte betalas ut förrän en invaliditetsgrad är fastställd. Här utgår man ifrån vilken grad invaliditeten har och åldern som den skadade hade vid tillfället då invaliditet fastställts. Schabloner och tabeller finns till utredarnas och rådgivarnas hjälp.

Lyte och men är inte samma sak som sveda och värk. Det sistnämnda berör psykisk och fysisk lidande under den tid som kallas akut sjuktid, tiden som det tar att läka från skadan. Lyte och men är den permanenta skada som fastställs efter att den akuta sjuktiden är avslutad.

När bedöms medicinsk invaliditet?

Till att börja med krävs det en giltig personförsäkring som täcker skador som uppstått i samband med en plötslig och oförutsedd händelse. Det är ett stöd till den skadedrabbade som får hjälp under den första tiden som en skada sker ända tills läkningen är över och även efteråt om det förblir några bestående men livet ut. 

Försäkringskassan har regler som skiljer sig från skadeståndssammanhang där man har olika syn på den akuta sjuktiden mot sjukskrivningstid. Man anser att den akuta sjuktiden har upphört när den behandling som varit akut avslutats, då den skadade har läkt. För att kunna få ersättning för sveda och värk krävs det en sjukskrivning för den skadade. En akut sjuktid pågår ibland även om en person som drabbats av en skada återgår till arbete, förutsatt att de fortfarande lider av besvären. En sådan situation kan vara psykiska men som uppstått, där det kan vara mer lämpligt att arbeta än att isoleras ur behandlingsperspektiv.

Vissa skadehändelser leder till att någon förblir skadad där besvären inte försvinner utan stannar kvar livet ut. Detta leder till att individens arbetsförmåga nedsätts ända till 65 års ålder. Vid det fall då man fastställer arbetsoförmågan upphör den akuta sjuktiden och övergår till medicinsk invaliditet. I samband med detta upphör också ersättningen för sveda och värk. Då börjar det betalas ut lyte och men då den delen av försäkringen täcker långvariga besvär. Här skiljer man inte på psykiska och fysiska skador.

Medicinsk invaliditet fastställs inte direkt då en skadehändelse skett. Vid en utredning är det omöjligt att veta om ett ärr blir bestående eller vilken annan skada som personen kommer lida av livet ut. Då det krävs en noggrann utredning för att bedöma huruvida en skada är permanent startas det en utredning, detta görs inte förrän ett år efter det att en olyckshändelse har skett.

Under den tid som kallas en akut sjuktid eller läkningstiden täcker försäkringen ersättning för kostnader, sveda och värk samt inkomstförlust. Det är dock ett krav att skadan ska ha skett inom de närmaste tio åren.

De personer som tecknat flera liv- och personförsäkringar kan få ersättning från alla dessa när det gäller bland annat sveda och värk.

I andra fall är det möjligt att bedöma en medicinsk invaliditet och fastställa att besvären kommer stanna hos en individ livet ut. Här talar man om riktigt svåra skador där någon blivit förlamad eller förlorat synen i samband med en skadehändelse. En sådan händelse kan i sin tur leda till psykiska besvär för den skadade som då får rätt till ersättning för sveda och värk.

Hur bedöms medicinsk invaliditet?

Försäkringsbolaget har medicinska rådgivare till hjälp för en bedömning som i sin tur arbetar tillsammans med en skadehandläggare hanterar den inledande utredningen. Dessa medicinska utredare är läkare som bedömer de fall som berör medicinsk invaliditet. Det kräver mycket kunskap och erfarenhet att både se till nuläge men även göra en bedömning för hur besvären kommer drabba den lidande framöver, ibland livet ut.

Graden av invaliditet fastställs efter skadans storlek och den försäkrades ålder. Det som sätter grunden för ersättningen är försäkringsbeloppet. Bolaget betalar ut en vissa summa av det beloppet baserad på skadans storlek i procent. Det skiljer sig stort på ersättningens storlek från olika fall, beloppen kan därför inte på förhand bedömas. Det finns en särskild tabell som används för att bedöma kring de fall där flera kroppsdelar skadas samtidigt.

De medicinska rådgivare som jobbar med utredarna tar hjälp av en bok, utgiven av Svensk Försäkring. Bolaget betalar ut ersättning från tiden då tillståndet medicinsk invaliditet inleds. Med hjälp av mentabeller tar man fram vilken storlek det ska vara på en ersättning. Dessa utgår från invaliditetens storlek och ålder på den som skadade.

Man får också ersättning om skadan påverkat ens vardagsliv på ett negativt sätt. Det kan handla om svårigheter att köra bil på samma sätt som tidigare eller att det tar längre tid att utföra hushållssysslor.

Det krävs sjukskrivningsintyg eller läkarjournaler för att kunna bedöma kring medicinsk invaliditet. Detta gäller även för psykiska besvär där den skadade ska kunna visa upp något som intygar dennes mående och tillstånd.

Trafikskadenämnden har en särskild tabell som de utgår efter, där finns det en egen del som berör amputationsskador.

Det finns de sorters skador som inte har en fastställd invaliditetsgrad utan man har tagit fram en fast summa som utbetalas vid diagnos.

Här följer ett antal exempel på diagnoser som ger en fast ersättning:

• Förlust av luktsinne ersätts med 63000 kronor.
• Förlust av smaksinne ersätts med 79000 kronor.
• Förlossningshinder ersätts med 52000 kronor.
• Blindhet ersätts med 739000 kronor.

Beloppen exkluderar sveda och värk som betalas ut under den akuta sjuktiden.

Utöver fasta belopp ersätter man även kostnader samt sveda och värk när det uppstått en skada, något som anses som ”plåster på såren”.

Rätt ersättning för medicinsk invaliditet vid trafikskada?

Någon som ska vara berättigad till ersättning vid trafikskada ska ha drabbats av en olyckshändelse i följd av trafik. Enligt lag ska det ha varit ett motordrivet och trafikförsäkringspliktigt fordon som någon ska ha skadats med. Detta kan vara en motorcykel, lastbil eller bil. Definitionen av i följd av trafik har lett till att många har tvistat vid skador i trafik då lagen säger att fordonet måste befinna sig i trafik samt att ett samband ska kunna påvisas mellan användandet av ett fordon i trafik och skadan som uppkommit.

Ett fordon anses vara i trafik när den börjar sättas i rörelse. Så snart som en ett fordon är i rörelse anses skadan som skett genom det vara en sådan i följd av trafik. Kravet är inte att en motor är startad för att försäkringen ska gälla. Om ett fordon exempelvis glider av sin egen tyngd och det då är halt under kan det räcka för att fastställa en skada som skett i följd av trafik.

Ett fordon kan även stå helt stilla, trots det kan denna bedömas som skada i följd av trafik. Händelser kan ske med ett fordon som kan anses vara tillräckliga för att en person ska få ersättning vid en skada i följd av trafik. Det kan exempelvis ske en olycka där någon öppnar en bildörr och slår sig i samband med rörelsen. Eller så finns det möjligheten att skada sig genom att snubbla på ett bilbälte. En passagerare kan ramla i eller utanför ett fordon, kanske är denne på väg ut från ett fordon och fastnar med foten som råkar ta skada av händelsen.

Det är inte heller ett krav att fordonet måste ha befunnit sig ute på en väg för att det ska anses vara en trafikskada. I en inhägnad eller vid ett garage kan det uppkomma skador, så väl som på arbetsplatsen. Därför gäller trafikskadelagen inte specifika lokaler eller platser.

När det gäller olyckshändelser på en arbetsplats i samband med en skada där någon råkat ut för en skadehändelse kan också vara en godkänd trafikskada. Det är möjligt att en individ skadar sig på en truck.

Däremot gäller trafikskadelagen inte vid fordon som drivs av motorer och som används för träning, uppvisning eller övningskörning. Det godtas inte som skada i följd av trafik om någon drabbas av besvär då de tränat inom ett inhägnat tävlingsområde. Det tillämpas andra villkor och krav för fordon och situationer där det finns en medveten risk om att skador kan komma att ske.

Den skadade har bevisbördan, vilket innebär att denne har kravet på sig att kunna visa hur en skadehändelse och besvären som uppkommit hänger ihop och har ett samband. Om inte dessa två faktorer kan bevisas ha ett tydligt samband finns det ingen möjlighet till ersättning. Det räcker gott med att den som skadats gör klart mer sannolikt kring det faktum att skadehändelsen orsakat besvären som han eller hon lider av.

Vad kan man göra om man inte är nöjd med bedömningen av den medicinska invaliditeten?

Vid missnöje gällande bedömning av invaliditet finns det möjlighet att klaga, denna rätt har försäkringsbolag såväl som försäkringstagare.

Omprövning sker ofta av ersättning när det gäller inkomstförlust, det är det mest vanliga. Man har dock rätt att begära prövning för beslut kring ideell skada och kostnader. Däremot är det inte möjligt att begära sänkning av en ersättning rörande engångsbelopp som betalats ut.

Följande gäller vid ändring av skadeståndslivränta:

• Det ska ha skett en överenskommelse i form av ett avtal. Detta kan röra sig om ett beslut rörande skadereglering mellan den skadade och dennes försäkringsbolag. Avtalet kan också vara ett domslut eller beslut från en nämnd.
• Begäran om omprövning kan göras ett antal gånger. Kravet är att det ska ha inkommit nya förutsättningar som kan påverka beslut.
• Det är inte möjligt att sänka en ersättning som beslutats i ett engångsbelopp.
• Det är endast möjligt att göra en ny bedömning om det har kommit något som kan påverka underlag för beslut, något nytt. På samma underlag som tidigare kan man inte begära ersättning då det var grund för en ersättnings fastställande.

Det sker inte ofta att omprövning begärs av försäkringsbolaget, trots deras rätt till att göra just det. Det krävs skapandet av ett ärende enligt de regler som sätts av Trafikskadenämnden. För att ett försäkringsbolag ska kunna besluta att upphöra med en löpande livränta måste det inkomma ett yttrande från Trafikskadenämnden.

Rätten till omprövning gällande inkomstförlust är begränsad till en period. Kravet från försäkringsbolaget som sätts i villkoren är att oförmågan att arbeta eller förlust av inkomst måste vara bestående. Man ska ha bedömt att det är permanent och där den som skadats inte kommer kunna ha samma inkomst som den haft tidigare.

Hur går omprövning av medicinsk invaliditet till?

Försäkringstagare som har en giltig personförsäkring och som drabbats av en skada samt fått ett beslut kring sitt ärende har rätt till omprövning vid det fall då de inte är nöjda med beslut av ersättning. Det är möjligt att begära prövning av ersättning när det gäller ideell skada, kostnader och inkomstförlust.

Myndigheter som reglerar och övervakar försäkringsbranschen finns till för privatpersoner och bolag. Hit kan de vända sig för råd och tips om försäkringar eller lösa en tvist. Myndigheterna som övervakar bolagen utgår från de regler satta av Europaparlamentets förordningar, dessa utgår man efter för att lösa tvister. Man kan undvika långdragna processer i domstol genom att vända sig till de instanser som finns för att undvika tvister och lösa det som behöver skapas en överenskommelse kring.

I första hand ska den skadade vända sig till den avdelning som hanterat en skada vid missnöje. Där sker en ny prövning. För att få något prövat behöver han eller hon beskriva vad det är som orsakat missnöjet. Kanske är det beslutet kring ersättning eller hantering av en skada som är orsak till missnöje.

Det finns en oberoende instans som heter Konsumenternas Försäkringsbyrå. Hit kan man vända sig vid vägledning och funderingar i olika frågor som rör försäkringar. Försäkringsbranschen, Konsumentverket och Finansinspektionen finansierar stiftelsen och det är kostnadsfritt för privatpersoner att vända sig hit. De riktar sig till privatpersoner som tecknat försäkringar som inte berör ett kollektivavtal eller Försäkringskassan.

Det finns en statlig myndighet som har hand om tvister mellan företag och konsumenter. Denna myndighet heter Allmänna reklamationsnämnden och fungerar som en oberoende part, tänkt att pröva tvister och medla till en gemensam samsyn för att undvika tvister. Det finns en avdelning i nämnden som prövar personförsäkringar medan en annan har hand om sakförsäkringar. Denna nämnd kan pröva huruvida någon försäkring täcker en viss skada. Vid prövningen lämnar de en rekommendation som oftast brukar följas av båda parter. Även hit är det gratis för privatpersoner att vända sig vid tvister.

Enligt vilka tabeller bedöms medicinsk invaliditet?

Det ställs höga krav på de som arbetar som utredare och medicinska rådgivare. Dessa individer måste ha jobbat många år och även utbildat sig inom försäkringsmedicin. Det finns ett gammalt och ett nytt reglemente att förhålla sig till och de som arbetar med ämnet behöver vara väl insatta inom båda.

Det krävs stor erfarenhet för att kunna ta korrekt beslut och göra en utförlig bedömning innan dess.

När det gäller fastställande av invaliditet måste man utgå från vilken grad det rör sig om samt den skadades ålder. Detta gör att kunna bedöma om han eller hon fortfarande är arbetsför. Man behöver bedöma hur invaliditeten kommer påverka denne i framtiden.

Det finns olika tabeller som är tänkta att vara till hjälp vid fastställande av dess storlek. Här tar man hänsyn till huruvida den skadade kommer kunna återvända till arbete och om deras livskvalitet påverkas av invaliditeten.

Några ärenden

Här nedan har vi listat några exempel på trafikskador enligt de tabeller som finns där ersättningsnivån prövats av Trafikskadenämnden:

Första exemplet

Någon som skadats vid 26 års ålder när de fått en fastställd invaliditetstid har fått graden av invaliditet bedömd till 15 procent. Eftersom denne arbetade vid inledandet av invaliditetstid blev ersättning enligt tabellen 246,4. Det innebär en ersättning på 245000 kronor som betalas ut till denne.

Andra exemplet

Vid 23 års ålder blev någon skadad och invaliditetstid inleddes medan denne var i arbete innan skadehändelsen. När man tittade på graden av invaliditet bedömde man att den låg på 5 procent och en ersättning utbetalades på 67800 kronor. Det avrundades till 68000 kronor.

När man räknar ut invaliditetsgraden börjar tabellen vid spädbarnsåldern ända upp till 99 års ålder. Uträknandet av invaliditetsgrad startar vid 5 procent och slutar vid 99 procent.

Svensk Försäkringshemsida redovisar fler referensfall, tabeller och riktlinjer.
https://www.svenskforsakring.se/vagledningar/personskador/medicinska-tabellverk/

NACKDISTORSIONER (WAD) BEDÖMNING ENLIGT PUNKTEN 2.1.6 I TABELLVERKET

Fall 1 Aktuell skada: Trafikskada – Medicinsk Invaliditet.

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Intermittent nackvärk samt stelhetskänsla nacke och axlar.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 2 %.

Fall 2 Aktuell skada: Trafikskada – Medicinsk Invaliditet.

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Palpationsöm i paravertebrala muskulaturen mellan skulderbladen. Ingen inskränkt rörlighet men rör sig stelt och försiktigt. Intermittent nackvärk.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 4 %.

Fall 3 Aktuell skada: Trafikskada – Medicinsk Invaliditet.

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR | SMÄRTA

Aktuella symtom och funktionsnivå:

Kvarstående konstant lokal smärta i nacken trots regelbunden medicinering med paracetamol, öm och spänd över nackmuskulaturen, men med god rörlighet i nacken. Bra kraft i armarna och ingen sensibilitetsnedsättning.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 5 %.

Fall 4 Aktuell skada: Trafikskada – Medicinsk Invaliditet.

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Mycket spänd i övre trapezius, levator scapulae med övervikt åt höger sida samt kraftigt spänd i nackrosetten åt höger. Inskränkt rotation och exion. Sömnstörande smärta.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 7 %.

Fall 5 Aktuell skada: Trafikskada – Medicinsk Invaliditet.

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion.

Förekomst av andra sjukdomar:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Passagerare i buss som krockade. Initiala besvär av värk i nacke och utstrålning i vänster skuldra. Vid utfärdande av invaliditetsintyg noteras subjektivt rapporterade besvär av smärta VAS 8-10, sömnstörning och minnespåverkan. Som objektiva fynd i status noteras viss rörelsebegränsning i nacke.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget för skadans alla komponenter 9 %.

Fall 6 Aktuell skada: Trafkolycka – Medicinsk Invaliditet

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion. DT halsrygg påvisat liten avlöst osteofyt ventralt C5
som bedömts ej medverka till symtomatologin. Farmakologiskt behandlad med TCA (Saroten)

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Smärta och stelhet i nacken med utstrålning i båda armarna trots behandling med TCA (Saroten). Ömmar vid palpation av trapeziusmuskulatur. Sensibilitet ua. Huvudvärk.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 10 %.

Fall 7 Aktuell skada: Trafikolycka – Medicinsk Invaliditet

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Huvudvärk lokaliserad till bakhuvudet strålande mot pannan, illamående och ljuskänslig. Smärta i halsryggen med utstrålning
vänster arm ut till handen, svårbedömt om neuropatisk smärta föreligger. Statusfynd enligt intyg talar mot neuropatisk komponent. Sömnstörning pga hög smärtintensitet. Nedsatt grov kraft i armar bedöms bero på hög smärtintensitet. I validerade formulär skattar patienten högt på
delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Stora svårigheter att klara dagliga aktiviteter.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 12 %.

Fall 8 Aktuell skada: Trafikolycka – Medicinsk Invaliditet

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Smärta i nacke, utstrålning mot axlar, skuldror och bröstrygg. Spänningshuvudvärk. Smärtan skattas som sämst 100/100 på VAS skalan och som lindrigast 60/100. Domningskänsla i en hand/arm. Daglig yrsel och illamående. Ljud och ljuskänslig. Sömnsvårigheter.
I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 12 %.

Fall 9 Aktuell skada: Trafikolycka – Medicinsk Invaliditet

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Ständig molande värk med tyngdkänsla i höger nack-skulder
och axelparti. Dagliga bekymmer med yrsel och ostadighetskänsla. Svaghet och domningar i höger arm, betydande rotationsinskränkning
i nacken. Ofta huvudvärk, trötthet, illamående och koncentrationsproblem. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Sömnsvårigheter. Tinnitus.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 15 %.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR | SMÄRTA

Fall 10 Aktuell skada: Trafikolycka — Medicinsk Invaliditet

Medicinsk diagnos:
Nackdistorsion

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter av betydelse för bedömningen.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Uttalad inskränkt rörlighet i halsryggen. Huggande, molande smärta till höger i halsryggen strålande upp mot bakhuvudet. Ofta huvudvärk med smärtutstrålning från nacken. Ständig yrsel och ostadighet. Ljuskänslig. Kognitiv påverkan med försämrad minnesfunktion. Klumpkänsla i halsen. Tinnitus. Svaghet i höger arm med bortfall av bicepsre ex. Sömnstörande värk, har behandlats på smärtkliniken utan någon förbättring. Stresskänslig.

Bedömning:
Medicinsk invaliditet sammantaget skadans alla komponenter 18 %.

Sammanställning av några referensfall gällande diagnos och invaliditetsgrad för medicinsk invaliditet.

AXEL referensfall – Medicinsk Invaliditet 1-7 Inv.grad Sida

1. Axelluxation 2% 4
2. AC-ledsluxation 3% 5
3. Recidiverande axelluxationer 4% 6
4. Rotatorcuffruptur 10% 7
5. Axelluxation med efterföljande frozen shoulder 10% 9
6. Axelluxation med tuberculum majusfraktur och axillarisnervskada 12% 10
7. Axelluxation 15% 11

ÖVERARM referensfall 1-11 – Medicinsk Invaliditet

1. Distal humerusdiafysfraktur 1% 12
2. Suprakondylär disclocerad humerusfraktur 2% 13
3. Diafysär humerusfraktur 3% 14
4. Glenoidalfraktur och luxation av caput humeri i humeroscapularleden 3% 15
5. Proximal humerusfraktur 7% 16
6. Proximal humerusfraktur 7% 18
7. Proximal humerusfraktur 20% 19
8. Collum chirurgicumfraktur 7% 20
9. Collum chirurgicumfraktur (op. med halvprotes) 8% 21
10. Collum chirurgicumfraktur med avlöst
    tuberculum majus fragment 10% 22
11. Collum chirurgicumfraktur 20% 23

Hur bedöms den medicinsk invaliditeten vid axelskador?

Referensfall – Medicinsk Invaliditet axel nr 1 Aktuell skada:

Hoppat i en crosstävling, Ramlat och höger axel hoppar ur led.

Medicinsk diagnos: Axelluxation höger.
Axeln reponerades under narkos. Fick härefter slynga och kunde inte på något sätt röra axeln under sex veckor.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har smärtor i höger axel, särskilt när han arbetar med höger arm över axelnivå. Kan även ha vilosmärtor, kan även ha ont när han ligger på höger axel, svårt att arbeta högt över sitt huvud. Är snickare men kan trots sina smärtor och stelhet i axeln arbeta heltid på ett i stort sett normalt sätt.

Status:
Opåverkad. Axelkonturen är normal och på samma sätt som på vänster sida. Kan ektera i höger axelled till normalt utslag men under smärta i ytterställning. Har extensionsdefekt på 20° pga. stelhet och smärtor. Kan utåtrotera i höger axel till minus 10° varefter det inträder smärtor och patienten måste sluta. Inåtrotering i stort sett normal. Kan få båda händerna till nacken. Kan få vänster hand 10 cm högre upp än höger hand. Bicepsmuskeln mäter på båda sidor 32 cm, 11 cm ovan armbågen. Inga neurologiska bortfall.

Sammanfattning:
Efter höger axelluxation i stort sett normalt rörelseomfång. Smärta i ytterläge och ibland vilovärk.

Bedömning: 2 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – Medicinsk Invaliditet axel nr 2 Aktuell skada:

Cykelolycksfall, landade på axeln och huvudet. Medicinsk diagnos: AC-ledsluxation höger.
Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Opererad med s.k. Weaver- Dunn-teknik och avlastning med Hockplatta. I efterför- loppet utvecklat infektion och behandlades med antibiotika och omläggningar vid upprepade tillfällen.

Har inte full rörlighet exion eller extension samt abduktion är inte fullgod och känner sig stel och har ömhet. Vid belastning får han molvärk som ger störd nattsömn och i området som är opererat har han ingen känsel. Vid rörelser upplever han att det brakar och smäller till, vilket gör att han blir påmind om detta dagligen. Huden drar även ihop sig så att det nästan blir som en grop och även detta känner han av.

Status:
Har ej fullgod exion, abduktion eller extension. Vid avlägsnande av plattan gjordes en upprensning av keloidärret men det har nästan blivit värre andra gången när det läkt ihop totalt.

Sammanfattning:
Ej fullgod rörelse. Molvärk vid belastning och vissa saker som han inte kan göra. Tillståndet stationärt. Ingen ytterligare kirurgi är planerad.

Bedömning: 3 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – Medicinsk Invaliditet axel nr 3

Aktuell skada:
Spelat brännboll och fått höger axel luxerad. Opererad 5 år senare då axeln luxerat cirka tio gånger.

Medicinsk diagnos: Recidiverande axelluxation höger.
Vid operationen fann man att labrum var avlöst från under bicepssenan ner till klock- an 4, bicepssenan utan anmärkning, subscapularis utan anmärkning, medelstor Hill Sach-skada, kuff utan anmärkning. Efteråt inga luxationen men kvarstående besvär i form av osäkerhetskänsla vid utåtrotation.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har ont, vaknar på nätterna av den. Äter Citodon ibland för smärta. Svårt att lyfta saker ovanför huvudet. Fått sluta med all form av bollspel pga. axeln. Går däremot på gym. Jobbar i butik, men har även ont i jobbet. Är inte nöjd med sin axel. Rädd för hastiga rörelser, får då en känsla av osäkerhet och sträckning i den opererade axeln. Uppger att hon trots att axeln inte luxerat ånyo är rädd för att den är instabil och överrörlig. Uppger att axeln är sämre än innan operation trots att den inte längre går ur led.

Status:
Rörelseomfång: Inåtrotation: Höger ThV, vänster Th VI
Flexion: 150° bilateralt, Abduktion: 180°bilateralt,
Utåtrotation hängande arm: 80° bilateralt, Utåtrotation abducerad arm: 100° bilateralt Apprehension: Positiv höger sida, ej reverserbar, vänster sida utan anmärkning
Jerk ́s test: Utan anmärkning bilateralt. Cross body test: Utan anmärkning bilateralt. Belly press: Utan anmärkning bilateralt. Impingement: Utan anmärkning bilateralt. Palm up: Höger ont, vänster utan anmärkning. Sulcus. Höger 2, vänster 1

Inspektion utifrån:
Supraspinatus, infraspinatus: Palpera bilateralt lika och med samma muskelbuk. Deltoideus: Ser mindre ut på höger än vänster. Abduktion mot motstånd: Svagare höger än vänster. Övriga leder: Översträckta armbågar, översträckta knän.

Sammanfattning:
Efter operation inga luxationer men hon har stora kvarvarande besvär i form av
värk och ostadighetskänsla. Vid undersökning nner man att patienten har multilax komponent i sina leder och likaså båda axlarna, men det är bara den opererade högra axeln som krånglar.

Bedömning: 4 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet axel nr 4 Aktuell skada:

Halkat och fallit på höger axel.

Medicinsk diagnos: Rotatorcuffruptur höger axel.
Vid undersökning fann man supraspinatusruptur som opererades. Under rehabilite- ring en blir patienten försämrad med smärta och man konstaterade att operationen misslyckats, Supraspinatussenan är permanent skadad och någon ytterligare operativ behandling är inte aktuell.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Subjektiva besvär: Uttalade besvär med sin ADL. Patienten är högerhänt. Klarar inte att arbeta med höger arm ovanför brösthöjd. Kan inte borsta eller blåsa håret eller sminka sig. Har bytt till eltandborste. Behöver hjälp vid duschning, tvätta rygg, hår etc. Klarar inte att knäppa halsband, bh eller kjol. Använder stövlar och skor med kardborreband. Klarar ej att klippa och måla naglar då ”armen inte når fram”. Kan inte bära axelväska på högersida då axeln hänger samt att det orsakar smärta. Kan inte längre cykla då kraften i armen saknas. Klarar inte längre av trädgårdsarbete ss gräsklippning och snöskottning. Behöver hjälp i hemmet med dammsugning, piska mattor, byta gardiner, byta sängkläder mm. Kan inte ligga i sängen och läsa en bok då hon inte orkar hålla den med höger hand/arm. Kan inte ligga på höger sida pga. smärta, har störd nattsömn då hon vaknar med domningar och smärta varje natt.

Status:
Objektiva fynd: Skulderleder

Abduktion grader Elevation framåt/uppåt

Når bakom rygg
Når med hand till nacke Armbågsleder

dx
105
85 aktivt
95 passivt distinkt stopp
L IV
Ja
Full sup/pron
70 % styrka jmfrt sin biceps

sin 180 180

ThIV
Ja
Full sup/pron 100%

Underarm, handled, hand liksidig full rörlighet. Höger hand dock svagare än vänster.

Gripkraft
Omkrets överarm Omkrets underarm Inåtrotation hängande Inåtrotation upplyft läge Sensibilitet med syn

15 kg
26 cm
23 cm
25 grader 5 grader nedsatt

38 kg 31cm
24 cm
90 grader 90 grader bra

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Har en uttalad hyperestesi lateralt höger överarm ned till armbågen samt upp över trapezius och deltoideus. Smärta för beröring samt lätt tryck. Kyla och värme liksidigt höger samt vänster.

Övrigt:
Har en uttalad muskelatro och svaghet i höger arm jmf med vänster. Subluxation- stendens framåt i ytterlägen utåt, inåt rotation vilket saknas på vänster sida. Rejält palpationsöm över axelleden höger ingen tydlig svullnad men generellt ömmande kapsel. Stora besvär med postfunktionell värk och är rejält påverkad e er under- sökningen.

Sammanfattning:
Stora besvär e er muskelruptur vid fall. Misslyckad operation och ett kroniskt tillstånd med uttalad påverkan på ADL. Svåra sömnstörningar med smärta.

Bedömning: 10 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Sensibilitet utan syn Opposition dig I-II Opposition dig I-III Opposition dig I-IV Opposition dig I-V Slitmärken/valkar

Sensibilitet:
dålig bra bra bra dålig bra dålig bra bra bra saknas saknas

Referensfall – medicinsk Invaliditet axel nr 5 Aktuell skada:

Knuffad utför en trappa.

Medicinsk diagnos: Rotatorcuffruptur höger axel. Axelluxation höger med efterföljande frozen shoulder.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Beskriver kroniskt smärttillstånd och använder receptförskrivet läkemedel. Uppger klart reducerat rörelseomfång av höger arm. Domningskänsla som plötsligt kan yttra sig i uttalad svaghet i höger arm med följd att han tappar föremål.

Status:
Abduktion reducerad till 90° (kan ej kvarhålla). Handklättring mot vägg ca 100° kan ej kvarhålla utan armen faller spontant. Bakåt exion u.a. Framåt exion reducerad till 70-80°, kan ökas med passiv hjälp till 90-100°, därefter helt stopp.

Höger armbågsled: klart begränsad supination samt exion (omfång ej gradveri erat).

Röntgen: Hills-Sachs impression samt avlöst fragment från tuberkulum majus. Ingen rotatorkuffruptur.

Nevrogra /EMG-undersökning: Slitskada som drabbat både plexus brachialis och cervikala rötter. Nervskadan är av tillräcklig grad för att kunna förklara en tydligt nedsatt kraft vid skuldran och avseende armbågs exion-vilket patienten har.

Sammanfattning:
Höger axelluxation som reponerats. I efterförloppet långvarig regelbunden sjukgym- nastisk behandling. Har smärtproblematik samt klart reducerat rörelseomfång höger skuldra/arm samt höger armbågsled.

Bedömning:
10 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – medicinsk Invaliditet axel nr 6 Aktuell skada:

Ramlat i samband med snowboardåkning.

Medicinsk diagnos:
Axelluxation (främre) med tuberculum majus fraktur och en axillarisnervskada sinister.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Upplever vissa besvär när hon ska tvätta sig, sköta håret, knäppa knappar, vid bilkörning och hantera bestick.

Status:
Deltoideusatro med möjligen aktivitet enl. MRC M1 (skala M0-M5). Långt ärr inskränkt rörlighet och känselnedsättning på ett axialt område strax nedom vänster skuldra på 12×9 cm och ett område runt detta område med lite nedsatt känsel (mätande 24x11cm) där det nns en domning och utstrålning (kan subjektivt t o m stråla ner i handen). Höger skulderblad står högre än vänster. Förändrad kontur dorsalt överarm vänster med ”ödemutseende utan ödem”. Kraft i abduktion M3; Biceps brachii, triceps brachii och lattissimus dorsi alla M5.

Rörlighet:
Abduktion höger 170° och vänster 40° (passivt 70°); Flexion hö 170° och vä 85° (passivt 120°); Utåtrotation hö 80° och vä 25° (=passivt); Inåtrotation fullt både hö och vä; Extension hö 70° och vä 25°.

Sammanfattning:
Vänstersidig axelluxation med skada på tuberkulum majus samt axillarisnervskada. Initial reponering och senare transferering av n.radialis till n.axillaris men ingen reinnervation. Kvarstående besvär med nedsatt rörelseinskränkning, sensibilitet samt viss smärta.

Bedömning:
12 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – medicinsk Invaliditet axel nr 7 Aktuell skada:

Ramlat och fått höger arm under sig varvid höger axel hoppade ur led.

Medicinsk diagnos: Axelluxation höger.
Axeln reponerades i narkos. Under vårdtiden på ortopedkliniken fått luxation och i efterförloppet reluxerat ett ertal gånger men efterhand själv lärt sig få axelleden på plats.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Axelleden luxerar fortfarande med lätthet men alltmer sällan eftersom patienten nu har så kraftigt ont vid alla rörelser att han håller axeln stilla och inte rör den så mycket. Har ett mycket begränsat rörelseomfång pga. smärta och får våldsamma smärthugg när han överskrider dessa gränser som t ex när han klär sig, tvättar sig eller utför småsysslor i hemmet. Tycker sig blivit vänsterhänt, äter och skriver med vänster hand. Sover dåligt pga. smärtor då han vänder sig i sängen.

Status:
Nedsatt grov kraft höger hand, muskelatro er i både över- och underarm höger sida. Skulderled: Elevation framåt-uppåt 80° höger och 130° vänster, elevation utåt-uppåt 30° höger och 150° vänster. Når med höger hand bakom rygg till S1 jmf. med vänster Th10.

Höger arm omkrets är 26,5 cm jmf. med vänster 28,5 cm och höger underarm är 26 cm jmf. med vänster 27 cm.

Sammanfattning:
Patient med luxationstendens och artros höger axel efter fall. Kraftigt inskränkt rörlighet pga. smärta. Muskelatro i höger arm. Nedsatt rörlighet avseende exion, extension, pronation och supination pga. att dessa rörelser medför smärta i höger axel.

Bedömning: 15 % medicinsk invaliditet.

Hur bedöms den medicinsk invaliditeten vid armskador?

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 1

Aktuell skada:
Höll på med armbrytning och ådrog sig en överarmsfraktur. Initialt behandlad med ortos men efter två veckor opererad med platta och skruvar. Plattan togs bort efter sex månader då frakturen var läkt.

Medicinsk diagnos:
Distal humerusdiafysfaktur vänster. Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:

Inga uppgifter om några tidigare skador.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har vissa besvär med överarmen och från armbågsregionen framför allt med domningar som sträcker sig ut i vänster lill- och ring nger. Har noterat ökad lätt uttröttbarhet och känslighet i armbågen. Kan vid mycket små stötar mot armbågen få smärtor som sträcker sig ända ut till lill ngerspetsen. Arbetar fullt ut i arbete som elektriker.

Status:
Vid inspektion syns ett 16 cm långt ärr på överarmens baksida, detta är breddökat,
ca 1 cm brett. I övre delen av ärret nns sammanväxning mellan hud och underlig- gande vävnad, s.k. dermodes. Rörelseomfånget i axel, armbåge samt handled är helt normalt och liksidigt med andra sidan. Överarmens omfång är 35 cm på vänster sida och 36 cm på höger sida. Underarmen 30 cm på vänster sida och 32 cm på höger sida. Är höger hänt. Normal känsel. Grov kraft i handen, mätt med Jamar, är 68 kg höger hand och 65 kg vänster hand. Tinel positiv över sulcus ulnaris i vänster armbåge, då upplevs parestesier ut mot lill ngret.

Sammanfattning:
Idag kvarstår problem med domningar som kommer framförallt nattetid samt att han snabbt blir trött i armen. Intakt känsel och full rörlighet.

Bedömning:
1 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – Medicinsk Invaliditet överarm nr 2 Aktuell skada:

Utförde handvolter, landade fel och tog emot med vänster arm.

Medicinsk diagnos:
Vänstersidig suprakondylär dislocerad humerusfraktur.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axel- eller armbågsproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Subjektiva besvär: Har ingen konstant värk. Får smärtor i armbågen av måttlig grad om hon tar i väldigt hårt eller slagit i denna eller stött emot den. Besväras mest av att armen är svagare och att hon har sekundär värk kring axeln.

Status:
Normal och smärtfri rörlighet i alla riktningar utan sidoskillnad avseende axelleder. Lätt inskränkt rörlighet i armbågsled vänster. Pro- och supination lika och går till 95° vardera på båda sidor.
Rörelseomfång i vänster armbågsled uppgår till 10°-150° och på höger sida till -15° – 155°.

Sammanfattning:
Normal känsel. Ingen säker kraftnedsättning som objektivt kan mätas. Bedömning: 2 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 3 Aktuell skada:

Cykelolycka

Medicinsk diagnos: Diafysär humerusfraktur vänster. Spiralfraktur med två fragment.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare olycksfall.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Inskränkt rörlighet. Lokal smärta som stör sömnen vid tryck eller om han kommer emot. Upplever nedsatt styrka och smärta då han lyfter tyngre, exempelvis matkasse.

Status:
Vänster axel abduktionsdefekt 20° jämfört med höger. Extensionsdefekt 20° jämfört med höger. Stramare axelled vänster jämfört höger. 2 cm ömmande resistens belägen motsvarande biceps. Vänster armbåge böjdefekt 10-15°.

Sammanfattning:
Överarmsfraktur som gipsbehandlats. Ortos. Röntgenkontroll visade felställning och till slut läkning. Haft förlängd ortosbehandling. Upplever obehag här, sveda mot utsidan, förvärras vid kyla/ansträngning.

Bedömning:
3 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 4 Aktuell skada:

Föll vid skridskoåkning, slog i vänster axel.

Medicinsk diagnos:
Glenoidalfraktur och luxation av caput humeri vänster humeroscapularled.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Får kraftig värk efter ansträngning. Jobbar i lag där andra personer delvis får sköta vissa arbetsuppgifter. Kan inte sova på sin vänstra axel. Har ibland en smärta som hugger till vid vissa lägen och ger värk och stör nattsömnen. Får ta ganska mycket smärtstillande om han ska dämpa smärtan när den uppkommer. Känner sig tröttare i den vänstra armen betydligt fortare och har fått en köldkänsla ut i vänster hand. Kan inte simma längre, varken crawl eller ryggsim, dessa rörelser nns inte med till den nivån. Har varit aktiv med skidåkning, paddling, klättring men kan inte utföra detta längre utan har en lägre aktivitetsnivå.

Status:
AT gott. Rör sig opåverkat. Klär av sig ytan större besvär.

Lokalstatus vänster axel: Har ett 8,5 cm långt ärr deltopectoralt, välläkt. Elevation framåt 160°, abduktionsförmåga 155°, inåtrotation med tummen till L:1, utåtrotation med armen efter sidan till 55°.

Lokalstatus höger axel: elevation framåt 180°, abduktion 180°, inåtrotation med tummen till Th:8, utåtrotation 65°.

Armbågsled höger och vänster: 0-140°, pro-och supination90-90°.

Sammanfattning:
Luxationsfraktur som rekonstruerats med skruv xation i leden. Utvecklat ett smärt- tillstånd med lätt rörelseinskränkning.

Bedömning:
3 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 5 Aktuell skada:

Fallskada i samband med ombordgående på buss.

Medicinsk diagnos:
Proximal humerusfraktur höger.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Lymfödem engagerande samtliga fyra extremiteter, mest uttalat i benen. Behandlas med diuretica. Förnekar tidigare skador mot höger eller vänster arm.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Upplever kraftnedsättning i höger arm och hand. Svårt att hålla i saker, svårt att skjuta ifrån alternativt att dra sig upp med höger arm.

Återkommande smärtor kring höger axel och höger överarm som ibland strålar ned mot handen. Smärtorna kommer framför allt vid belastning och ansträngning av armen. Vilosmärtor förekommer också men i mindre omfattning. Nattliga smärtor fö- rekommer några gånger per vecka som ibland att patienten får tar mild smärtlindring i tablettform.

Nedsatt rörlighet höger axel och hon har svårighet att komma upp med armen över horisontalplan.

Patienten anger sina besvär som oförändrade under åtminstone senaste halvåret.

Status:
Allmäntillståndet opåverkat i vila. För yttar sig med permobil men kan gå korta sträckor med stöd. Använder normalt rollator vid kortare för yttning.

Lokalstatus höger axel: På utanskriften ingen felställning, inga uppenbara muskela- tro er. Rörelseomfång höger axel: Elevation framåt 90°höger, 170°vänster. Abduk- tion/utåtförning 120°höger, 160°vänster. Aktivt = passivt rörelseomfång. Abduktion och elevation mot motstånd lätt nedsatt kraft höger jämfört med vänster men inte så uttalat. Inåtrotation sidlik kraft, utåtrotation sidlik kraft höger/vänster. Rörelseom- fång armbåge och underarm oinskränkt höger = vänster. Böjning i armbågsled sidlik god kraft. Sträckning armbågsled med lätt nedsatt kraft höger jämfört med vänster. Handkraft med dynamometer 15 höger, 45 vänster. Överarmsomfång 9 cm ovan armbågsvecket 41 cm höger =vänster, underarmsomfång 9 cm nedom armbågsvecket 30,5 cm höger =vänster.

Patienten anger nedsatt känsel på handryggsidan av tummen och tumvecket höger, i övrigt anges normal känsel i hand och ngrar. Patienten uppvisar normal motorisk funktion avseende nervus ulnaris, radialis och medianus höger och vänster sida. Vid passivt och aktivt rörelseuttag i axeln anger patienten smärtor i ändlägen vid exion och abduktion.

Sammanfattning:
Tidigare lymfödemproblematik. Korta gångsträckor med hjälpmedel, i övrigt permobil. Vänsterhänt.

Kvarvarande funktionsnedsättning i den högra armen i form av inskränkt rörlighet, nedsatt kraft i arm och hand samt smärtor vid aktivitet mer sällan i vila. Den ganska uttalade kraftnedsättningen i den högra handen är något mer än vad man normalt skulle förvänta sig efter denna typ av skada. Någon ytterligare behandling planeras inte.

Bedömning:
7 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet  överarm nr 6 Aktuell skada:

Gångtra kant påkörd av bilist på övergångsställe.

Medicinsk diagnos:
Proximal humerusfraktur höger.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Tidigare fotfraktur.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har belastningsrelaterad smärta och en kraftigt inskränkt rörlighet i höger axel. Ingen vilovärk. Tar analgetika vid behov. Svullen i höger arm och framförallt ner mot hand- leden. Svårt att använda höger hand som exempelvis vid toalettbesök och dylikt och även svårt att knäppa knappar och dra upp dragkedjor. På grund av smärtan och den kraftigt inskränkta rörligheten har patienten till stor del varit tvungen att använda vänster hand där patienten tidigare använde höger eftersom patienten är högerhänt.

Status:
Lokalstatus höger axel: Framåt exion 0-90°aktivt och 100° passivt. Abduktion
0-80° aktivt och 90° passivt. Utåtrotation vid abduktion 0°, 10° aktivt och 20°passivt. Posterior inåtrotation till glutealregionen. Hawkins modi erade impingementsign positiv grad 1. Palpationsöm runt caput. Grov kraft höger och vänster hand u.a.

Sammanfattning:
Tillståndet är stationärt och någon ytterligare behandling planeras inte. Bedömning: 7 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 7 Aktuell skada:

Föll när hon höll i rullatorn som gick sönder.

Medicinsk diagnos:
Högersidig proximal humerusfraktur.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har ständiga smärtor vid alla rörelser i höger axel. Kan inte ligga på höger sida pga. axelsmärta.

Status:
Saknar helt aktiv rotation i höger axel och kan endast elevera armen 20°.

Sammanfattning:
Frakturen har inte läkt. Kvarstående invaliditetstillstånd med smärta och oförmåga till aktiv elevation samt aktiv rotation.

Bedömning:
20 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 8 Aktuell skada:

Halkat i en trapp och ådragit sig en axelskada vänster.

Medicinsk diagnos:
Collum chirurgicum-fraktur vänster.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har värk och rörelseinskränkning. Kan inte lyfta och bära med vänsterarmen. Om hon är aktiv med armen få hon domningar ner i handen, framförallt på lill ngersidan. Överbelastar nu högerarmen. Har svårt att utföra hushållsarbete, även av enklare sort, kan inte dammsuga, inte putsa fönster. Klarar att lägga i och ta ur tvätt ur tvättmaskin men inte att hänga upp den. Kan inte stå längre stunder vid diskbänken med arbete i midjehöjd. Klarar inte inköp och matlagning.

Status:
Axelleden i samma höjd, ingen framåtlutning av axelleden. Stramhet i muskulaturen och hårdhet upp mot nacken vänster sida längs trapezius. Abducerar aktivt till 90° på vänster sida jämfört med 180° på höger sida. Flekterar till 95° jämfört 180° på höger sida. Extension sidolikt. Svaghet vid exion och abduktion med smärta i vänster axel. Är distinkt ömmande över tuberculum majusområdet samt under akromion ventralt/lateralt. Perifer neurologi och motorik normal.

Vid impingementtest Neer positiv vid 95°, Hawkins positiv vid 100°, lift- offtest negativ.

Sammanfattning:
Påtaglig funktionsinskränkning med både rörelseinskränkning och värk i vänster axel som kräver smärtstillande receptbelagd medicin. Tränat med sjukgymnast.

Bedömning:
7 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 9 Aktuell skada:

Halkat utomhus och slagit i vänster axel.

Medicinsk diagnos:
Collum chirurgicumfraktur vänster. Opererad med halvplastik.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om någon tidigare armskada.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har vilovärk och rörelsesmärta vid insidan av överarmen – vid operationsområdet. Har dagliga besvär. Kan inte ligga på vänster sida mer än max fem minuter.
Kan inte utföra enkla sysslor samt t ex sätta upp håret eller lyfta upp lite tyngre saker. Har svårigheter att ta av och på kläderna. Smärtlindrande vid behov.

Status:
Välläkt operationsärr. Svullnad i armhålan med ökad kärlinjicering. Muskelatro . Palpations- och kompressionsöm över muskulaturen och axelleden framför allt medialt. Stelt rörelseomfång med smärtbegränsad rörlighet och nedsatt kraft. Kan inte nå huvudet med vänster hand. Lyfter ca 75°, abduktion 65°, utåtrotation 20°. Har ca hälften av hö armens rörlighet vid bakåtföring respektive uppåtlyft av vä arm. I inåtrotation når hon till klinkan. Re exer svårare utlösta på vä sida jämfört med hö. Klarar inte att hålla armen rakt ut i horisontalplanet.

Sammanfattning:
Överarmsfraktur som opererats med halvprotes. Har vilovärk och rörelsesmärta. Dagliga besvär att ta av och på kläder och att lyfta lite tyngre saker.

Bedömning:
8 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Status:
Rörlighet axelleder Höger Elevation framåt 180° Elevation bakåt 40° Abduktion 180° Utåtrotation 50° Inåtrotation till Th5

Vänster
70°
10° -passivt 30° 50°- passivt 60° 10°- passivt 40° L4

Kommer upp med höger hand i nacken. På vänster sida sker det med stor möda och framåtvinklad armbåge och framåtbockat huvud =HIN 1 (HIN 5 = normalt)

Nedsatt kraft i triceps. Biceps utan anmärkning.

Inåtrotation nedsatt på vänster sida och utåtrotation svag. Abduktion likaså svag på vänster sida.

Grov kraft mätt med dynamometer 40 kPa 25 kPa Patienten är höger hänt

Sammanfattning:
Fyrfragmentsluxationsfraktur som opererats med hemiartroplastik. Kvarstående besvär med värk efter ansträngning samt inskränkt rörlighet och svaghetskänsla.

Bedömning:
10 % medicinsk invaliditet.

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 10 Aktuell skada:

Halkat utomhus och föll på vänster axel.

Medicinsk diagnos:
Collum chirurgicum fraktur vänster med avlöst tuberculum majus fragment som är lateraldislocerat.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Inga uppgifter om några tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Subjektiva besvär: Värk efter ansträngning. Får värk om hon ligger på vänster sida. Smärtor vid ansträngning, när hon sitter med hängande arm och även vid rörelser. Stel i vänster axel och svaghetskänsla.

Referensfall – medicinsk Invaliditet överarm nr 11 Aktuell skada:

Halkat på ett stengolv och slog i vänster axel.

Medicinsk diagnos:
Dislocerad collum chirugicum fraktur vänster.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Väsentligen frisk, inga tidigare axelproblem.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Behöver hjälp för att ta på vissa klädesplagg samt att sköta sitt hår. Klarar inte längre att laga mat och har svårt att lyfta saker ur hyllor som ligger ovan armbågens höjd. Har värk och smärtor kring axelleden.

Status:
Försämrad rörlighet har medfört en betydande funktionsnedsättning och behov i dagliga aktiviteter. Ärr vänster axel efter operation. Tunnare muskulatur kring vänster axel jmf. med höger. Betydande rörelseinskränkning, elevation 20° höger 180°. Abduktion 40°, höger 180°. Utåtrotation 30°, höger 80°. Smärta vid passiv rörelse över detta gradtal även smärta vid abduktion och utåtrotation mot motstånd. Armbåge och händer u.a

Sammanfattning:
Betydande rörelseinskränkning och kvarvarande värk. Bedömning: 20 % medicinsk invaliditet.

Referensfall – medicinsk Invaliditet armbåge nr 1 Aktuell skada:

Kört omkull vid skidåkning.

Medicinsk diagnos:
Distal intraartikulär humerusfraktur vänster. Opererad med skruv xation samt plattor.

Förekomst av andra sjukdomar, olycksfall eller skador:
Tidigare väsentligen frisk.

Aktuella symtom och funktionsnivå:
Har ont nattetid eller om hon använt armen mycket.

Status:
Ingen sidoskillnad i exion jämfört med höger. Saknar 5° extension jämfört med höger. Pro- och supination utan anmärkning. Distalstatus utan anmärkning.

Sammanfattning:
Överarmsfraktur som läkt i gott läge. Besväras av värk nattetid och om hon använt armen mycket.

Bedömning:
2 % medicinsk invaliditet.

Tabell Nackdistorsioner (WAD) medicinsk invaliditet

Bedömning	Aktuella symtom och funktionsnivå
2%	Intermittent nackvärk samt i stelhetskänsla axlar och nacke.
4%	Intermittent nackvärk. Palpationsöm i paravertebrala muskulaturen mellan skulderbladen. Ingen inskränkt rörlighet men rör sig stelt och försiktigt.
5%	Kvarstående konstant lokal smärta i nacken trots regelbunden medicinering med paracetamol, öm och spänd över nackmuskulaturen, men med god rörlighet i nacken. Bra kraft i armarna och ingen sensibilitetsnedsättning.
7%	Mycket spänd i övre trapezius, levator scapulae med övervikt åt höger sida samt kraftigt spänd i nackrosetten åt höger. Inskränkt rotation och exion. Sömnstörande smärta.
9%	Initiala besvär av värk i nacke och utstrålning i vänster skuldra. Vid utfärdande av invaliditetsintyg noteras subjektivt rapporterade besvär av smärta VAS 8-10, sömnstörning och minnespåverkan. Som objektiva fynd i status noteras viss rörelsebegränsning i nacke.
10%	Smärta och stelhet i nacken med utstrålning i båda armarna trots behandling med TCA (Saroten). Ömmar vid palpation av trapeziusmuskulatur. Sensibilitet ua. Huvudvärk.
12%	Huvudvärk lokaliserad till bakhuvudet strålande mot pannan, illamående och ljuskänslig. Smärta i halsryggen med utstrålning vänster arm ut till handen, svårbedömt om neuropatisk smärta föreligger. Statusfynd enligt intyg talar mot neuropatisk komponent. Sömnstörning pga hög smärtintensitet. Nedsatt grov kraft i armar bedöms bero på hög smärtintensitet. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Stora svårigheter att klara dagliga aktiviteter.
14%	Smärta i nacke, utstrålning mot axlar, skuldror och bröstrygg. Spänningshuvudvärk. Smärtan skattas som sämst 100/100 på VAS skalan och som lindrigast 60/100. Domningskänsla i en hand/arm. Daglig yrsel och illamående. Ljud och ljuskänslig. Sömnsvårigheter. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter.
15%	Ständig molande värk med tyngdkänsla i höger nack-skulder och axelparti. Dagliga bekymmer med yrsel och ostadighetskänsla. Svaghet och domningar i höger arm, betydande rotationsinskränkning i nacken. Ofta huvudvärk, trötthet, illamående och koncentrationsproblem. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Sömnsvårigheter. Tinnitus.
18%	Uttalad inskränkt rörlighet i halsryggen. Huggande, molande smärta till höger i halsryggen strålande upp mot bakhuvudet. Ofta huvudvärk med smärtutstrålning från nacken. Ständig yrsel och ostadighet. Ljuskänslig. Kognitiv påverkan med försämrad minnesfunktion. Klumpkänsla i halsen. Tinnitus. Svaghet i höger arm med bortfall av bicepsre ex. Sömnstörande värk, har behandlats på smärtkliniken utan någon förbättring. Stresskänslig.

Tillbaka till startsidan – Trafikskador.se