Ersättning sveda och värk

Trafikskada? Testa din rätt till ersättning på 3 minuter! Trafikskada - Missnöjd med försäkringsbolagets beslut? Få hjälp - klicka här!

• Ersättning för sveda och värk, vad är det?
• Ersättning sveda och värk tabell
• Rätt ersättning för sveda och värk
• När betalas sveda och värk ersättning?
• Under vilken tid lämnas ersättning för sveda och värk?
• Hur går det till att få ersättning för sveda och värk?
• Viktiga tips

Ersättning för sveda och värk, vad är det?

Med sveda och värk avses personligt fysiskt och psykiskt lidande under akut sjuktid. sveda
och värk är en juridisk term som används i Sverige för att beskriva en typ av ersättning som
kan utgå vid personskador. Det handlar om ersättning för den fysiska och psykiska smärta
och det lidande som uppkommer under den akuta sjukdomstiden efter en skada, till exempel
till följd av en olycka eller brott. Begreppet sveda och värk anses av många felaktigt uttrycka
ersättningen och menar att akut ersättning vore ett mer korrekt begrepp.

Ersättning sveda och värk tabell

Tabell sveda och värk Grundbelopp per månad

Ersättning för sveda och värk bestäms ofta enligt tabeller som utarbetats av försäkringsbolag
eller andra aktörer, som Trafikskadenämnden. Faktorer som påverkar ersättningen
inkluderar:
Sveda och värk avser endast lidande under den akuta sjukdomstiden. För bestående besvär
efter sjukdomstiden, som exempelvis ärr eller funktionsnedsättning, används andra
ersättningsposter som lyte och men eller ekonomisk invaliditet.

Tabell sveda och värk 2025 

Höjning av ersättningen i vissa fall
Utöver grundbeloppet kan ett tillägg lämnas enligt följande.
Tillägg för sådana fall som anges nedan och i likvärdiga fall beräknas på det
grundbelopp som gäller ovan under punkt 1.1 ”Sjukhusvård för svår skada”.
50 % Vård på intensivvårdsavdelning, intensivvårdsneuropati och -myopati samt
Skallsträck.

Tillägg för sådana fall som anges nedan och i likvärdiga fall beräknas på det grundbelopp
som gäller för aktuell vårdform ovan under punkt 1 och 2.
40 % Två externa fixatorer eller en extern fixator som fixerar större leder d.v.s.
proximalt om handleden respektive fotleden.

30 % Halo-väst, externfixation av bäckenfraktur, tibia- eller femursträck, käkfixation och upprepade större operationer.

20 % Hög armgips (inkl. armbåge, bästa arm), korsettbehandling av kotfraktur,
externfixation av lårben, överarmsben eller dominant handled, tarmstomi,
blåsstomi, djupa infektioner med dagliga omläggningar (under omläggningstiden)
och mer omfattande gipsfixation av dominanta handen.

10 % Hög armgips (sämsta arm), helbensgips eller externfixation av underben,
externfixation av icke-dominant handled och mer omfattande gipsfixation av
icke-dominant hand.

Under behandlingstiden i hemmet kan tillägg lämnas vid allvarliga fall av dubbelsidig syn-
eller hörselnedsättning samt vid svåra förlamningstillstånd och vid total eller i det närmaste
total urin- och/eller fekal inkontinens. Tillägg kan också lämnas vid svårt psykiskt lidande
och vid svår smärta. Ersättningen kan i dessa fall höjas med 10 – 40 procent av
grundbeloppet som gäller ovan under punkt 2 ”Annan vård än sjukhusvård”.
Tillägg enligt ovan kan lämnas med sammanlagt högst 50 procent av det grundbelopp som
anges under aktuell vårdform.

Åtgärder som får anses innefattas i grundbeloppen och inte medför förhöjning är exempelvis
underbensgips, underarmsgips, knäkappa, gång med en eller två kryckkäppar, gångbockar
samt enklare dränage (galla) även om dränaget sitter under mycket lång tid.
Ersättning vid särskilda fall.
För fysiskt eller psykiskt smärtsam behandling som sker under icke akut sjuktid lämnas
ersättning med 316 kr per behandlingstillfälle.

Rätt ersättning för sveda och värk

Försäkringsbolaget eller Trafikskadenämnden beräknar ersättningen baserat på individuella
omständigheter och medicinska underlag. Det är därför viktigt att:

1. Dokumentera alla aspekter av skadan noggrant.
2. Kontakta en jurist eller ombud om du är osäker på om ersättningen är korrekt.

Den akuta sjuktiden pågår till dess att den skadade har tillfrisknat eller invaliditetstillstånd
har inträtt. Invaliditetstillstånd har inträtt då den akuta vården och behandlingen i egentlig
mening har upphört och/eller då det medicinska tillståndet kan anses vara stationärt.
Vid beräkning av ersättning för sveda och värk ska skadans art, vårdform och sjuktidens
längd beaktas. Ersättning för sveda och värk lämnas med hela grundbelopp oaktat
sjukskrivningsgrad vilket innebär att någon reducering av beloppet inte ska ske vid
sjukskrivning under 100 procent. Detta innebär att hela grundbelopp ska lämnas även vid
t.ex. 75, 50 och 25 procent sjukskrivning.

Vid bedömningen av ersättning för sveda och värk ska den skadades fysiska och psykiska
tillstånd beaktas. Det är inte ovanligt att den fysiska skadan på ett tidigt stadium är att anse
som bestående medan eventuella psykiska besvär som har uppkommit som en följd av
skadan kan pågå under en längre tid. Ersättning kan då lämnas för sveda och värk till dess
att det konstateras att de sammantagna akuta skadeverkningarna antingen helt upphört eller
blivit bestående. Vid psykiska besvär krävs dock, för att akut sjuktid ska anses pågå, att den
skadade genomgår adekvata terapeutiska åtgärder.

Den akuta sjuktiden kan vara både kortare och längre än sjukskrivningstiden. Om akut
sjuktid fortgår även efter det att den skadade har återgått i arbete, bör det förhållandet att
sjukskrivningen har upphört inte hindra att ersättning lämnas även för tid därefter, om
besvären i övrigt från medicinsk synpunkt hade motiverat sjukskrivning. Det ska framhållas
att det vid psykiska besvär, även vid sådana besvär som orsakar ett svårt lidande, ofta från
behandlingssynpunkt är önskvärt att en sjukskrivning undviks, trots att besvären i och för sig
väl kunde ha motiverat en sådan. I nu angivna fall samt i fall då det gäller barn och
pensionärer får man göra en uppskattning av den totala akuta sjuktiden. Skulle förlängning
av sjukskrivningstiden ske endast i avvaktan på t.ex. arbetsvårdande åtgärder ska
förlängningen inte beaktas som akut sjuktid.

När betalas sveda och värk ersättning?

Ersättning för sveda och värk utbetalas normalt efter att den akuta sjukdomstiden är
avslutad och en fullständig medicinsk bedömning har gjorts. Detta innebär att man behöver
vänta tills läknings- eller behandlingsperioden är färdig, så att omfattningen av skadan och
sjukdomstiden kan fastställas.

Vanliga tidpunkter för utbetalning:

1. Efter avslutad akut sjukdomstid: När skadan stabiliserats och behandlingen är
   färdig.
2. Vid uppgörelse med försäkringsbolaget: När alla medicinska underlag har
   inkommit och ersättningen har beräknats.
3. I samband med en rättslig process: Om ärendet går till domstol eller prövas av en
   nämnd, utbetalas ersättningen efter ett beslut.

Vad behövs innan utbetalning?

För att ersättningen ska kunna betalas ut krävs:

• Medicinska underlag: Läkarintyg och dokumentation som styrker sjukdomstiden och skadans omfattning.
• Ett beslut från försäkringsbolaget: De gör en bedömning baserad på tabeller och
  riktlinjer för sveda och värk.
• Eventuella kompletteringar: Försäkringsbolaget kan begära in ytterligare
  dokumentation innan beslut fattas.

Undantag och delutbetalningar:

• Förskottsutbetalning: I vissa fall kan försäkringsbolaget betala ut ett förskott,
  särskilt om den akuta sjukdomstiden är lång och den skadade har stora kostnader.
• Slutbetalning efter lång sjukdomstid: Vid långvariga skador betalas ersättningen
  först när den akuta sjukdomstiden definitivt är avslutad.

Om du har ett specifikt ärende och vill veta mer om tidslinjen för utbetalning, kan jag ge dig
råd om hur du kan gå vidare!

Under vilken tid lämnas ersättning för sveda och värk?

Sveda och värk ersätts under den akuta sjukdomstiden, som är den period då skadan
eller sjukdomen aktivt behandlas och tillståndet anses vara under läkning. Denna period
inkluderar tiden fram till dess att skadan har stabiliserats, och eventuella framtida besvär
anses vara bestående (då andra ersättningsposter, som exempelvis lyte och men, kan bli
aktuella).

Den akuta sjuktiden skiljer sig ofta från sjukskrivningstiden kan fastställas av läkare.

Vad ingår i den akuta sjukdomstiden?

• Sjukhusvistelse eller annan vård.
• Rehabilitering under aktiv behandling.
• Perioden då skadan orsakar påtaglig fysisk eller psykisk smärta och påverkar det
  dagliga livet.

Hur lång tid kan ersättas?

Det är olika beroende på skadans natur och omfattning:

• Vid en enklare skada, exempelvis en fraktur som läker snabbt, kan den akuta
  sjukdomstiden vara några veckor eller månader.
• Vid en allvarligare skada, exempelvis en whiplash eller omfattande brännskador,
  kan sjukdomstiden vara betydligt längre och pågå i flera år.

När upphör rätten till ersättning för sveda och värk?

Rätten till ersättning upphör när:

1. Skadan anses vara läkt eller stabiliserad.
2. Skadan övergår till att orsaka permanenta besvär eller funktionsnedsättning (då
   ersättning för lyte och men istället kan bli aktuellt).

För att avgöra den exakta perioden för sveda och värk gör försäkringsbolag och rättsliga
instanser ofta bedömningar baserade på medicinska underlag och intyg från behandlande
läkare.

Om du har en specifik situation där du vill veta mer om vad som gäller, kan jag hjälpa dig
vidare!

Hur går det till att få ersättning för sveda och värk?

För att få ersättning skall skadan anmälas till försäkringsbolaget med relevanta
underlag.

Att få ersättning för sveda och värk innebär att man gör en ansökan om ersättning hos sitt
försäkringsbolag, eller i vissa fall hos Brottsoffermyndigheten (om skadan beror på ett brott).
Här är en steg-för-steg-guide för hur processen vanligtvis går till:

1. Anmäl skadan

• Till försäkringsbolaget: Om skadan täcks av en försäkring (exempelvis
  trafikförsäkring, hemförsäkring eller arbetsgivarens försäkring), gör en skadeanmälan
  så snart som möjligt.
• Vid brott: Om skadan uppstod vid ett brott, ska du först göra en polisanmälan. Sedan
  kan du ansöka om ersättning hos gärningspersonens försäkring eller Brottsoffermyndigheten.

2. Dokumentera skadan

• Läkarintyg och journaler: Samla in läkarintyg och annan medicinsk dokumentation
  som visar skadans omfattning, behandling, och sjukdomstid.
• Kvitton och utlägg: Spara kvitton för eventuella kostnader kopplade till skadan (t.ex.
  medicin eller hjälpmedel).
• Tidsuppgifter: Ha koll på hur lång sjukdomstiden varit, eftersom detta påverkar
  ersättningen.

3. Utredning av sjukdomstid

Försäkringsbolaget kommer att begära:

• Medicinska underlag: Behandlande läkares bedömning av sjukdomstidens längd
  och karaktär.
• Arbetsförmåga: Om du varit sjukskriven eller oförmögen att arbeta, behöver detta
  styrkas.

4. Ansökan och ersättningsbedömning

• Skicka in ansökan: Fyll i försäkringsbolagets formulär eller kontakta deras
  skadereglerare.
• Försäkringsbolagets bedömning: De beräknar ersättningen baserat på tabeller för
  sveda och värk, där faktorer som sjukdomstidens längd och smärtans intensitet
  spelar in.
• Trafikskadenämnden (vid trafikolyckor): Vid allvarliga skador kan ärendet
  granskas av Trafikskadenämnden innan beslut fattas.

5. Beslut och utbetalning

• Försäkringsbolaget ger ett beslut om ersättning.
• Om du är nöjd med beslutet sker utbetalning till ditt konto.
• Om du inte är nöjd: Du kan överklaga beslutet hos bolaget eller gå vidare till en
  nämnd eller domstol.

6. Vid brott eller om försäkring saknas

• Brottsoffermyndigheten: Om skadan uppkom vid ett brott och gärningspersonen
  saknar försäkring, kan du ansöka om brottsskadeersättning.
• Allmänna medel: Om gärningspersonen inte betalar skadestånd, kan myndigheten i
  vissa fall hjälpa till.

Viktiga tips

• Sök hjälp: Om du tycker att processen är komplicerad, kan du få hjälp av en jurist
  eller ditt fackförbund.
• Var noggrann med dokumentation: Ju mer du kan styrka din skada, desto större
  chans till rättvis ersättning.
• Håll tidsfrister: Många försäkringsbolag har krav på att skadeanmälan görs inom en
  viss tid efter händelsen.