Uppdaterad 2020-03-10

Sveda och värk

Ersättning för sveda och värk kan utgå om man drabbats av en personskada. Många finner det oklart för vilken tid och hur beloppet skall beräknas. Om man drabbats av en trafikskada har man vanligtvis rätt till ett juridiskt ombud via trafikförsäkringen. Det innebär att den juridiska hjälpen blir kostnadsfri. För omedelbar kostnadsfri hjälp, klicka här!

Har du drabbats av en trafikskada och du inte vet vad du skall göra? Klicka här!

• Vad är en personskada
• Vad är sveda och värk
• Hur får man ersättning för sveda och värk
• Vad gäller vid ersättning för nackskador
• Hur får man ersättning för sveda och värk
• Hur beräknas ersättning för sveda och värk
• När får man ersättning för sveda och värk?
• Vad gäller vid ersättning för inkomstförlust
• Hur beräknas ersättning för inkomstförlust
• Vad kan man göra om man inte är nöjd med ett beslut

Vad är en personskada

Först och främst måste en personskada ha skett som ett resultat av en skadehändelse. En händelse som inte kunnat förutspås. Det finns flera försäkringar tillgängliga för privatpersoner, ersättningarna är olika och det finns särskilda riktlinjer för alla dessa. Det finns ekonomisk hjälp och stöd vid en skadehändelse i olika faser av en personskada, som är tänkta att hjälpa individen vid olyckshändelser för att kunna hantera det oförutsedda och kunna försörja sig även i framtiden. Den första förutsättningen är att det ska finnas en personförsäkring som täcker de skador som uppkommit.

Några av de olika försäkringar som finns till hjälp är följande:

• Vid en skada till följd av trafik, en skada som berör ett fordon gäller trafikförsäkringen. Här gäller trafikförsäkringslagen och man utgår från deras mallar och tabeller för att ta ett beslut.
• Ansvarsförsäkringen börjar gälla vid de olyckshändelser där någon kan vara skyldig av en skada eller är ansvarig för en olyckshändelse.
• Det finns även bland annat TFA/TFA-KL och PSA avtal, patientförsäkringar och läkemedelsförsäkringar för att individer ska vara trygga.

Om den skadade inte är nöjd med en ersättning där ett försäkringsbolag tagit ett beslut kan han eller hon få beslutet prövat. Det sker i en domstol eller genom en nämnd.

Ibland har försäkringstagare flera personförsäkringar. Om de är tecknade innan olyckshändelsen kan de få ersättning ifrån de olika försäkringarna som finns.

Man kan få ersättning för flera saker som kostnader, sveda och värk inklusive invaliditet om det är aktuellt.

När det gäller kostnader ska det täcka utgifterna som uppkommit då det skett en skadehändelse. Kostnader kan vara utgifter någon drabbats av i en försäkringshändelse. Det kan röra sig om besök hos vården eller personliga tillhörigheter som tagit skada i samband med olycksfallet.

Invaliditet innebär att en försäkringstagare fått en permanent skada som lett till att någon får en nedsättning av arbetsförmågan. Till följd av detta blir det en nedsättning av inkomst, särskilt någon som haft ett stabilt arbete tidigare och kunnat försörja sig. Här finns det andra grupper än den som är arbetsför som kan ha rätt till invaliditetsersättning, så som barn och pensionärer. Särskilda utredningar krävs för att det inte finns någon inkomst att utreda vid skadetillfället. Man väntar alltid minst ett år efter en olyckshändelse för att se om en skada verkligen är permanent. I vissa situationer kan man fastställa medicinsk invaliditet rätt tidigt efter en skadehändelse, om någon till exempel förlorar en lem eller blir förlamad.

Sveda och värk är den ersättning som man får ganska snabbt då det skett en skada, så snart som man fastställt att det finns en akut sjuktid.

Dock kan inte akut sjuktid och invaliditetstid pågå samtidigt eftersom det för det oftast krävs att man väntar tills den akuta sjuktiden är över innan invaliditetstid kan börja.

När det gäller betalning av sveda och värk sker det oftast i en engångssumma där man får ersättningen på en gång.

Det kan finnas situationer där ersättning för sveda och värk betalas ut trots att en invaliditet bedömts parallellt, direkt efter att en skada skett vid en olyckshändelse. När en försäkringstagare blir förlamad, blind eller förlorar en lem fastställs invaliditeten då det rör sig om mycket svåra skador.

Någon som kan ske i samband med en allvarlig fysisk skada efter en skadehändelse kan leda till psykiska besvär av olika karaktärer och svårighetsgrader. Det kan handla om en psykisk skada på kort sikt eller lång. Den ersättningen som rör psykiska besvär som ett resultat av denna skadehändelse ersätts som sveda och värk.

För omedelbar kostnadsfri hjälp, klicka här!

Vad är sveda och värk

Med den akuta sjuktiden menar man läkningstiden då en skada skett. En individ har rätt till ersättning för såväl fysiska som psykiska besvär. Denna del i en personförsäkring ger ersättning för fysiska skador och psykiska obehag. De psykiska smärtorna kan röra oro över vad som ska ske framöver. Smärtor som uppkommer när en skadad fått besvär efter behandling eller vård faller inom ramarna för sveda och värk. Man kan däremot inte få någon ersättning om man har sorg eller är besviken över en behandling eller procedur.

När det gäller den psykiska aspekten är kravet att man ska ha drabbats av en personskada. Det ska kunna bevisas medicinskt. För att göra detta kan man visa upp journaler från våren eller dokumentation från läkare, psykologer eller kuratorer som visar att den som skadats verkligen fått psykiska komplikationer i samband med en olyckshändelse där de tagit skada.

Något som kan vara oroande inför framtiden är att en person som skadats är rädd över risken för cancer, kanske är de oroliga över att få HIV viruset. Denna oro kan växa så stort att han eller hon fått psykiska följder och därigenom ha rätt till ersättning från försäkringsbolaget. Detta under förutsättningen att man anser det vara en psykisk personskada. Möter man kraven har man då rätt till skadestånd för psykisk skada genom personförsäkringen. Det är dock inte en förutsättning att man måste få sjukdomen som man oroar sig för i framtiden, man har alltså rätt till att få ersättning även om man inte drabbas av sjukdomen som riskeras. Men vid det fall då en individ drabbas av sjukdomen som riskeras har han eller hon rätt till ännu mer ersättning. Här får då försäkringsbolaget lämna ut skälig ersättning för sveda och verk.

Hur får man ersättning för sveda och värk

Man kan se denna typ av ersättning som ett ”plåster på såren”. Här har man inte en redan uttänkt summa som gäller för sveda och värk. Försäkringsbolagen gör en enskild utredning och bedömer helt individuellt vid varje olyckshändelse. Den akuta sjuktiden ersätts men rätt kan även finnas till utlägg som gjorts, så som telefonsamtal eller andra saker som bekostats i samband med skadan. Här tar man hjälp av Trafiknämndens hjälptabell. Schablonmässiga beslut får tas när det gäller grundsatsen i ersättningen av denna del i försäkringen. Oftast betalar försäkringsbolagen ut ersättning för sveda och värk i form av en engångssumma, detta är skattefritt. Bedömer man att en akut sjuktid kan komma att bli lång är det inte ovanligt att det betalas ut ett förskott ifrån försäkringsbolaget. Psykiska besvär kan drabba en person som haft ett dödsfall av en nära anhörig.

När det gäller tidsramen för ersättning av sveda och värk är detta inte bestämt på förhand. Varken lagen, nämndernas praxis eller rättensfall bestämmer en specifik tidsram. Det är sällsynt att en akut sjuktid pågår över längre än två års tid. Det är annorlunda när man talar om fysiska skador till skillnad mot psykiska. Svåra skador som exempelvis brännskador som innebär många operationer innebär att den akuta sjuktiden måste förlängas. Det är de medicinska rådgivarna på försäkringsbolaget som bedömer hur lång den akuta sjuktiden ska vara.

Gällande psykiska besvär måste skadereglerare ta hjälp av de medicinska rådgivarna om det gått ett år över den akuta sjuktiden. Dessa rådgivare har expertis inom psykiatri och bedömer om en förlängning bör göras.

Samtidigt utreder man om de psykiska besvären läkt och om det bör fastställas en invaliditetsgrad.

Normalt betalar man inte ut en ersättning över 100 000 kronor när det gäller sveda och värk, dock finns det inte en gräns för varaktigheten av en akut sjuktid. Gräns på storleken av ersättning finns inte heller.

För omedelbar kostnadsfri hjälp, klicka här!

Vad gäller vid ersättning för nackskador

Den sorts skada som sker mest i Sverige är nackskador vid skadehändelser. De kallas också whiplashskada, WAD eller nackdistorsion. Av de ärenden som kommer in till Trafikskadenämnden ges diagnosen nackskada till över hälften. Siffran är mer när det kommer till trafikskadeförsäkringen. Man tror att ca 90 procent av alla whiplashskador går över utan att det uppstår permanenta och bestående men.

Vid nackskador pågår den akuta sjuktiden från att den läker ganska snabbt eller att det tar några få veckor tills skadan gått över. Vid mer bestående men varar akut sjuktid ibland längre. Det kan handla om en akut sjuktid som sträcker sig över tre till fyra månader, ibland tar det ännu längre tid att läka.

Man utreder alltid om en nackskada har samband mellan olyckshändelsen. En utredning görs även för att se om besvären kommer innebära en nedsättning av förmågan att arbeta.

Hur får man ersättning för sveda och värk

Det står inte reglerat i lagtexten när det gäller hur sveda och värk ska räknas ut. Dock finns det en hjälptabell för denna del i personförsäkringen som Trafikskadenämnden skapat. Den använder försäkringsbolagen vid utredningar och bedömningar. Tabellerna brukas inte bara när man utreder skadehändelser i trafik utan även vid personskadereglering rent allmänt.

Lagen reglerar inte de här tabellerna, vilket innebär att domstolen inte är tvungna att följa dessa. Däremot används de flitigt när man dömer kring tvister. Ibland har Högsta domstolen tagit avstånd från tabellen vid beslut kring ett skadestånd som man ansett som skäligt.

En skadad person har rätt till 2400 kronor per månad när det kommer till tabellen för sveda och värk. Samma sak avser de som skadats och är tvungna att vistas i sitt hem i ett års tid. Beloppet sänks efter året till 1300 kronor i månaden.

Om en person som skadats behöver läggas in på sjukhus och få vård får de en högre ersättning som är ungefär 4000 kronor i månaden. Även det högre beloppet gäller ett års tid. Beloppet sänks sedan till 2900 kronor i månaden.

De som har väldigt stora skador har rätt till ett högre belopp om de är tvungna att vistas på sjukhus. Då får de rätt till en ersättning om 5500 kronor i månaden, det första halvåret efter skadehändelsen. Vad som definierar en svår skada, psykisk eller fysisk finns skrivet i hjälptabellen.

I tabellen är det skrivet att beloppet som är angivet kan höjas, om man ser att det finns speciella omständigheter. Någon som vårdas på intensivvårdsavdelningen i ett sjukhus kan få en höjning av grundbeloppet på 50 procent. Mellan 10 och 40 procent höjning är det för en svår smärta eller svårt psykiskt lidande.  Vid varje tillfälle av behandling kan en skadad person få 225 kronor under den icke akuta sjuktiden, om behandlingen innebär en hög nivå av smärta och lidande.

Ibland har Trafikskadenämnden satt fast en högre ersättning, när det gäller det som angivits i tabellen. Man fastställer den höga ersättningen om det finns speciella omständigheter. Man tar hänsyn till den skadades ålder, fysisk eller psykisk påfrestning. Man tittar även på skadans typ.

För omedelbar kostnadsfri hjälp, klicka här!

Hur beräknas ersättning för sveda och värk

Den akuta sjuktidens längd behöver utredas och bedömas. Dokument tillhandahållna av läkare krävs i form av journaler och sjukskrivningsintyg eller andra medicinska underlag. Det rekommenderas därför alltid att man vid en skada uppsöker sjukhus så fort som möjligt. Den skadades egen redogörelse över kan ibland räcka som bevis enligt försäkringsbolagen.

Medicinska rådgivare är anställda av försäkringsbolagen som får konsulteras innan man bedömer längden på den akuta sjuktiden. De medicinska rådgivarna är oftast läkare som är erfarna inom arbetet och har en försäkringsmedicinsk utbildning.

Accepterar inte den skadade försäkringsbolagets bedömning får man ta in en annan rådgivare som får göra ett andra utlåtande.

Om man ser att det inte finns risk för medicinsk invaliditet är det skaderegleraren som själv fastställer den akuta sjuktiden och fastställer vilken ersättning man ska ge vid sveda och värk.

En akut sjuktid måste fastställas i alla fall det uppkommer en personskada. När man sätter storlek på ersättningen är tiden den viktigaste aspekten. Andra aspekter som tas i beaktning är hur skadan ser ut, vilken intensitet lidandet har, hur svår behandlingen är och hur lång sjukhustiden är.

Blir försäkringstagaren sjukskriven på nytt av besvär efter att skadetillfället övergått har han eller hon rätt till ytterligare ersättning. Man tittar inte på ålder, kön eller vilket yrke den skadade har när man fastställer den nya ersättningens belopp och storlek. När man betalar ut ersättning för sveda och värk är beloppet som lägst 500 kronor och högst 100 000 kronor.

När får man ersättning för sveda och värk

Man talar inte om sjukskrivningstiden enligt Försäkringskassans regelverk när det rör den akuta sjuktiden avseende skadeståndssammanhang. Den akuta sjuktiden är över när man upphört med den akuta behandlingen. Den anses som upphörd när en person har läkt eller deras tillstånd blivit mer varaktigt. Det krävs att försäkringstagare med rätt till ersättning för sveda och värk ska vara sjukskriven. Detta eftersom försäkringsbolagen utgår efter sjukskrivningsgraden när de fastställer storlek på ersättningen. Till exempel så får den skadade ersättningen för sveda och värk halverad om den är halvt sjukskriven.

Ibland kan det däremot finnas fall där den akuta sjuktiden pågår, även efter att en försäkringstagare har gått tillbaka till arbetet. Då har den som skadats rätt till ytterligare ersättning för sveda och värk, om han eller hon behövt vara hemma sjukskriven under en längre period. Ibland är det till den skadades fördel att återgå till arbete, då undviker man sjukskriven eftersom det anses mer lämpligt från ett behandlingsperspektiv vid psykiska besvär.

Återhämtning sker inte alltid och en skada kan bli permanent, det kan även besvären bli. En försäkringstagare kan då drabbas av en arbetsoförmåga livet ut, tills de nått pensionsålder. Den akuta sjuktiden är inte samma sak som detta tillstånd, eftersom den inte pågår livet ut. Har den akuta sjuktiden upphört där tillståndet blivit bestående går det över till invaliditetstid. Man fastställer att den skadade har permanenta men. Det beslutet tar medicinska rådgivare på bolaget. Det är de som beslutar kring sjuktidens upphörande och när en invaliditetstid börjar. Man betalar inte längre ut en ersättning för sveda och värk när den akuta sjuktiden upphört, då invaliditetstid börjar.

Lyte och men kallar man den ersättning som ges för bestående psykiska och fysiska men.

Vad gäller vid ersättning för inkomstförlust

En person som drabbats av invaliditet får en nedsättning av deras inkomst som de fått innan skadan uppkommit. Fastställandet av invaliditetsgraden är något som de medicinska rådgivarna tar på försäkringsbolaget. Dessa personer är läkare som har utbildning inom försäkringsmedicin med stor erfarenhet. De jobbar tillsammans med skadehandläggare och tar fram nivån på arbetsoförmågan.

Man har olika nivåer när det gäller nedsättning av arbetsoförmågan. Det kan röra sig om en förmåga att kunna arbeta till hälften av det man kunnat eller inte arbeta alls. Rätt ersättning kan enbart fastställas efter att man utrett hur mycket den skadade kan arbeta innan det skett en invaliditet.

Ett av kraven är att en olyckshändelse har föranlett skadan, enbart då kan man få rätt ersättning av inkomstförlust. Samband mellan skadehändelsen och de besvär man drabbats av måste kunna bevisas. Beviset kan vara uppvisande av läkarintyg eller annan dokumentation från läkare.

Här listas några av frågorna som ställs vid en utredning:

• Hur såg arbetsformen ut för den skadade innan en skadehändelse? Var det en heltidsarbete eller jobbade denne på deltid? Hur länge jobbade denne innan skadan uppstod?
• Vad hade den skadade för arbetsuppgifter tidigare?
• Var han eller hon frisk innan skadan uppkom? Fanns det andra besvär tidigare? Om ja, vilka var de besvären?
• Var den skadade sjukskriven, i vilken omfattning var han eller hon det?
• Kan den som skadats fortsätta jobba som tidigare med liknande arbetsuppgifter? Finns det möjlighet att jobba på heltid eller deltid?
• Kan man erbjuda den skadade någon rehabilitering för förbättringsmöjligheter?
• Finns det några andra arbetsuppgifter som kan vara mer lämpliga?

Hur beräknas ersättning för inkomstförlust

Processen för att räkna ut inkomstunderlag vid en akut sjuktid är enkel. Det är svårare att fastställa samma sak för invaliditetstiden. Den skadades arbets- och inkomstförhållanden är enkla att se eftersom det oftast brukar vara stabila nog för att kunna göra en bedömning över framtida inkomster. Det är svårare att bedöma kring andra arbetsförhållanden, här behövs noggranna utredningar.

Bevisbördan är hos den som skadats. Den som fått en skada i följd av olyckshändelse ska kunna göra det sannolikt för hur arbetssituationen såg ut tidigare. Den som skadats ska visa vad de jobbat med och vilket slags arbete de skulle haft som skadad. Denne ska även bevisa vilken lön denne hade haft om det inte hade skett en skadehändelse.

Man kan använda sig av vissa intyg från exempelvis en arbetsgivare, eller så kan man göra en utredning för att få fram denna information. Man tittar på faktorer som lön och andra förmåner för att ha korrekt beslutsunderlag.

Den som saknar inkomst från ett arbete och har fått en fastställd invaliditet kan också ha rätt till ersättning av förslut för inkomst. Dessa personer kan vara ungdomar, pensionärer och barn. De barn som man bedömer förlorat arbetsförmågan i framtiden har rätt till ersättning. De barnen har inte samma möjligheter som de skulle ha haft i vuxen ålder eftersom de fått en invaliditet.

Det barn eller den ungdom som haft feriearbete har rätt till ersättning om de skadats eftersom de har svårt att utföra samma arbete som de tidigare haft. Det är däremot mycket svårare att fastställa invaliditet och arbetsoförmåga när det gäller ett barn. Man får en svår uppgift att fastställa inkomstförlust. Det är ännu svårare att bedöma kring de barn som man bedömer aldrig kommer kunna ha ett arbete i framtiden då de fått en så pass allvarlig skada. Barnets ålder utgör svårighetsgraden. Det är mycket svårt att kunna förutse vilket yrke ett barn skulle kunna ha i framtiden som vuxen.

Därför görs en individuell prövning där man har de skadeståndsrättsliga principerna till hjälp inför ett beslutstagande.

Vad kan man göra om man inte är nöjd med ett beslut

Försäkringstagare som inte är nöjda med ett beslut har rätt att överklaga detta, samma rättigheter har försäkringsbolaget. Man kan inte begära sänkning av fastställt engångsbelopp. Det som går att överklaga är beslut kring ersättning av inkomstförlust, kostnader eller ideell skada.

Följande riktlinjer gäller kring skadeståndslivränta:

• Ett avtal ska finnas i en överenskommelse kring ersättning. Det kan röra sig om ett beslut kring skadereglering, något som tagits mellan försäkringsbolag och den skadade när det skett en skadehändelse. Avtal kan också vara något som kommer genom ett domslut.
• Den skadade eller bolaget kan under flera gånger begära omprövning.
• En engångsutbetalning får inte sänkas genom att överklagas.
• Rätten till ny prövning kräver att något nytt inkommit som kan påverka beslutsunderlag.

Det är mycket ovanligt att ett bolag kräver omprövning av ett beslut. De har rätt att göra det om de anser något vara felaktigt. Överklagan kräver ett ärende i Trafikskadenämnden och enligt deras regler.